fredag 19 december 2008

V.51 Digital miljö


Den tredje digitala miljön som jag har varit inne på är facebook. Det tyckte jag skulle bli extra intressant på grund av att jag själv har funderat på att skaffa mig ett konto. Jag hade inte greppat vad det gick ut på exakt. Nu har jag kommit så långt att jag förstår att man ska lägga upp bilder på sig själv, och det verkar vara många bilder på sina kompisar som gäller. Den andra funktionen som gäller är att snacka med sina kompisar och att leta upp sina gamla kompisar från förr. Det är ungefär där jag är. Vad det är som krävs av mig mer har jag ännu inte rätt ut.

onsdag 17 december 2008


Det här är också jag, jag plus två till, men nu i World of Warcraft. Eller wow som de inbitna kallar det. Det här spelet var kul och jag kände att jag kom in i det direkt. Det var helt klart lättare att komma in i det när man började att undersöka spelet tillsammans med två andra. Då kände man sig aldrig dum för att man inte kom vidare, utan det kändes som att man satt och löste problem tillsammans. Man hade kul i grupp och man fick en härlig känsla i kroppen när man gick vidare.

Det är inte svårt att förstå alla som fastnar. Jag hade skit kul i fyra timmar, fyra timmar som försvann i ett kick. Tiden förändras och rummet förändras. Det är bra att ha en sådan här uppgift. Viktigt att förstå spelens kraft och påverkan på ungdomars vardag. De kan leva i en helt annan värld och låta den verkliga tiden försvinna i flera timmar. Nu har jag bara nuddat i deras värld, och jag känner att jag har en lång väg att gå för att verkligen förstå. Men min erfarenhet har nu öppnat frågor och funderingar som har gjort mig intresserad av att tänka vidare inom ämnet.

Det här är jag, i Puzzle Pirates. Jag har valt mina vita byxor och min randiga tröja helt själv. Även min hudfärg, håret, ansiktsbehåring, ansiktsuttryck och kön. Det var intressant det där med könet. Innan jag gick ut i min piratvärld så var jag väldigt nervös. Kände att jag hade lite hög puls och jag visste inte riktigt vad det var jag väntade mig. Men eftersom jag valde att vara man som pirat så kände jag att pulsen gick ner lite och att det var lungt att ta de första trevande stegen ut på ön och börja prata med någon okänd människa.

Väl där ute så skulle man åka på skepp till olika öar och utföra olika uppdrag. Man tjänade pengar på uppdragen ifall man vann. Man kunde också köpa olika affärer och äga olika öar när man blev riktigt duktig, så långt kom jag aldrig. Jag tyckte mest att det var kul att spela de olika spelen som man fick pengar för, jag var lite rädd att stå och prata med någon och försöka bli vän med de.

Det är ändå riktiga människor som står bakom gubbarna. Jag hade svårt att förhålla mig till det där. Jag ville helst undvika all möjlig kontakt. Jag såg vilken nivå de låg på genom att deras namn som stog ovanför deras huvud hade olika färger, de som var gröngölingar som jag hade grön text och de som hade kommit upp sig hade gul text. Jag sökte mig direkt till de som var gröna, jag funderade inte ens på att gå fram till de som hade gult.

måndag 8 december 2008

V.39 V.40 Bortglömda bloggveckor

Hela vecka 39 så var jag sjuk. Därför så har jag inte kunnat blogga om den. Jag är verkligen ledsen att jag har missat den, har bara hört bra saker. Verkar ha varit roligt att skapa statyer som skulle belysa det viktigaste hos en med hjälp av skräpmaterial.

Vecka 40 var jag där förutom på Nike Nilssons presentation av sig själv och hans konstnärsbana. Eftermiddagen missade jag också när ni gjorde något kollageporträtt som jag ännu inte riktigt har förstått vad det gick ut på.

Jag kom på Tarja Häikiös föreläsning som hette Konstruktion av identitet. Då var det fortfarande väldigt förvirrat för mig om vad det var jag skulle lära mig, och jag ska helt ärligt säga att jag vet inte vad jag lärde mig av den föreläsningen. Men Tarjas workshop som hon hade samma dag var väldigt bra. Det var en bra uppgift som man kan använda sig av och använda i flera åldrar. Tyckte det var intressant bara att se vilka olika stenar som folk valde. Jag valde en sten som var en bland de största och den hade en mycket skråvlig konstruktion. 

Jag var även på Tarjas föreläsning på torsdagen, den som handlade om Teoretiska perspektiv på barns bildutveckling. Jag tyckte mest att det var en uppraddning av en massa namn och olika teorier. Hade svårt att se helhetsbilden just då. Det enda gubben som fastnade just då var John Dewey som tydligen myntade "Learning by doing", vilket är ett bra motto att gå efter.

onsdag 3 december 2008

Tankar kring identitet


Jag missade måndagens frukostbuffé med Nike. Men jag laddade ner filmen Venus Boys, och det var tur att jag gjorde det. Den satte snurr på identitetstankarna. Jag tänkte bara slötitta lite på den, men jag satt som fastnaglad i soffan 1:42 min. Snacka om att belysa identitet i så många olika dimensioner. Efter filmen så började jag skriva på min essä.

söndag 30 november 2008

V.48 Föreläsningar

Har haft tre väldigt givande föreläsningar. I tisdags handlade halva dagen om Interkulturell pedagogik med Rasoul Nejadmehr. Det som jag mest tog fasta på var när han belyste frågan, vem är det som normaliserar vem i samhället? I en annan kontext, hur blir det då? Mycket spännande att byta perspektiv emellanåt, det skapar förståelse. Han fick en att inse att det är genom gruppen som individen skapas. Om man kan granska sig själv och tillåtas att granskas av andra så kan man få en stor insikt i vem man är och hur man fungerar som individ.

Den andra halvan av dagen fortsatte med en till föreläsning med den friska fläkten Fredrik Gunve. Ordet identitet var för mig ganska så abstrakt men efter hans föreläsning så tycker jag mig ha en ganska så klar bild av ordet identitet. Han började sin föreläsning genom att säga att ordet identitet var en dramatisering, en önskan. Att förklara att identitet är en önskan var för mig klockren. Nu börjar jag få tankar om vad jag ska skriva om i min essä.

Oskar Broberg hade en föreläsning i fredags som hette, Identitet i tid och rum och otid, han sa att en människa kan bara bli en människa om hon växer upp bland människor, om hon helt har saknat människor i sin närhet så kommer hon mer att likna ett djur. Jag tyckte att han beskrev hur mycket människor verkligen påverkar en och att det faktiskt är de som konstruerar ens identitet.  

måndag 24 november 2008

V.48 Det börjar klarna...

Den här fantastiska veckan har bringat lite klarhet. Det är först nu som jag börjar förstå kursmålet. Måndag morgon började med fyra otroligt bra filmer, A stranger in her own city, The Deliscious, Are You the Favorite Person of Anybody? och Vote for me! Alla handlade om identitet. Det var starka filmer som var och en på olika sätt fick en att reagera. Man blev ledsen och arg av filmen Vote for me!, The Deliscious var fånigt rolig och A stranger in her own city blev man först glad och förhoppningsfull till men det mynnade sedan ut i en frustrerande maktlös känsla. Are You the Favorite Person of Anybody? var en mycket kort liten komisk film, men den hann påverka mig ändå. Jag är glad att jag är och har varit någons favorite person, och att jag har en. Eftersom man blev så påverkad av filmerna så började tankarna att flyga och givetvis började man fundera på vad det var för budskap som skulle vara meningen att nå fram till oss.

söndag 16 november 2008

V.46 Fredag

På fredag var det fest och uppvisning av veckans olika upptåg. I aulan visades de olika filmerna bland annat två kortfilmer med alientema. Det var en livekonsert med ungefär 20 personer som spelade på olika instrument, från början hade de varit runt ca 70. En konstig svartvit film som spelades upp fungerade som en dirigent. Det fanns ett bakgrundsljud som gick genom hela låten, en fiol som gick i olika gälla toner, en som satt med ett vinglas och förde sitt finger runt kanten, fyra fem stycken som höll takten med hjälp av öronskydd, vilket gav ett spännande ljud. Ett piano som brakade igång för någon minut och vatten som hälldes från en plåtbunke med en slev, ja det var mycket olika ljud som de hade fått ihop på ett intressant och påhittigt sätt.

Sedan fick man gå in i lilla hörsalen och lyssna på olika ljud som det var en annan grupp som hade satt ihop under veckans gång. Det var också bra, speciellt när dem hade lagt till musik till ljuden, så blev det en riktigt bra låt. Under kvällens lopp var baren öppen där det serverades öl och vin för en billig penning.

Min HDK-vecka var bra, det roligaste var såklart det färdiga resultatet. Jag tyckte att det syntes att folk hade haft roligt, i alla fall mestadels av tiden. Det är alltid något speciellt med att samarbeta i grupp. Dessutom om man inte känner sina gruppdeltagare. Men det stora hela gick bra och jag hade gärna gjort om det, men jag hade gärna testat med bara vår klass.

V.46 Torsdag


På torsdagen hade vi fått ordet NÖJE. Orden festival och konsert dök upp direkt, så vi började arbeta på det temat. De små gubbarna från gårdagen fick bli publik och festivalfolk. Några hus fick stå kvar som de var, medans andra byggdes om till högtalare och dylikt.

Bandet The Wallstreet boys huvuden fanns redan och det var bara för oss att sminka de och tillverka matchande kroppar och tillhörande instrument. Jag tyckte att torsdagen var roligare, även om jag bara tillverkade skylten The Wallstreet boys.

la MOUSTASHE

Färdiga resultatet i vår välfärdsaffär.

V.46 Onsdag

Nu har vi haft vår HDK-vecka. Jag började inte min vecka förrän på onsdag, vilket gjorde att jag fick hoppa in en redan påbörjad grupp. Vi hade fått ordet VÄLFÄRD. Vi började med att riva ner och sortera upp materialet som befanns sig i vår zon.

Vi kom relativt snabbt fram till ett gemensamt beslut. Det skulle bli en affär som hade ett fåtal produkter till försäljning. Till en början var det hattar och smycken som vi tillverkade. Men efter lunchen hade detta dessvärre raserats, det enda som gällde då var en affär som sålde mustascher

Så allt ens hårda hattillverkande hade gått förlorat. Den del av gruppen som hade hoppat över sin lunch för att verkställa sin plan hade så gott som gjort färdigt hela affären. Så onsdagen blev en kort dag.

fredag 7 november 2008

Kontroll

Mellan VFU, seminarium och rapporter ska man även fortsätta att fylla sin bok gränser. Här är en något frustrerande skapelse, framtiden är inte kristallklar. Ovissheten kan göra människan svag och osäker, det ligger lätt till hands att man börjar strukturera upp allting runt omkring en för att få en känsla av kontroll. Ska man gränsa av begränsa och rama in allting i minsta beståndsdel? Är det då man mår bra?

torsdag 6 november 2008

Skiss + 3D

Ni ska göra en skiss på en detalj i rummet, rummet jag har valt är salen som ni ska ha er julutställning i. Sedan ska ni göra denna i 3D-form i frivilligt material, eller blandat.

Den får vara abstrakt t.ex. att man bygger upp 3D-form efter att enbart använda sig av hålutrymmena i er detaljbild. Storleken bestämmer ni själva.

Om ni blir nöjda med den hade jag tänkt att er modell ska ställas bredvid er skiss på julutställningen. Det är därför jag har valt den salen, då blir det som att ni har plockat små delar ifrån huset som ni har utställningen i.
Det här är en uppgift som jag har haft med mina elever på min VFU. Den här uppgiften delade jag ut på torsdagen vecka 43, de fick hela lektionen på sig att hitta sin detalj och att skissa av den. I stora drag så var den uppskattad och det var kul och utmanande att ha en sådan uppgift. De fick fortsätta med den vecka 45 och kommer antagligen att fortsätta med den även veckan därpå. Ser verkligen fram emot att komma till julutställningen och se deras verk.

tisdag 28 oktober 2008

V. 44 Sokratiska samtal

Vi hade sokratiska samtal med Ann S. Pihlgren idag. På förmiddagen fick vår klass ta del av en bild en låt och en barnboksberättelse, som vi sedan använde oss utav att ha sokratiska samtal med.

På eftermiddagen skulle vi själva försöka att ha den rollen som Ann hade haft under förmiddagen. Vi delades in i smågrupper, och i den gruppen delades vi in två och två och vi skulle gemensamt välja en bild. Först skulle man bestämma sig för ett individuellt mål som kunde vara att man skulle prata mer än vad man brukar göra i vanliga fall. Man skulle även bestämma ett gemensamt mål inom gruppen, som kunde vara att alla skulle konfrontera varandras åsikter mer än vad man brukar.

När det blev ens egen tur så skulle vi i förväg ha bestämmt vem det var som observerade och vem det var som skulle ställa den inledande frågan till resten av gruppen. Den inledande frågan skulle vara sådan att alla skulle kunna svara på den. Sedan gick man över till analysfrågor, och sokratiska frågor. Analysfrågor var tolkningsfrågor och en sokratisk innebar värderingsfråga/livsfråga. Efter den här övningen så skulle man ha en utvärdering, man skulle komma fram till om det önskade målet hade nåtts. Även gå igenom frågor som hade uppstått på vägen.

Det var en mycket givande dag. Det var både roligt, intressant och svårt. Det som kändes mest svårt var att själv leda gruppen. Att välja en bild som fungerar till ett sådant här samtal, och att komma på en tillräckligt vid inledande fråga som gör att alla i gruppen kommer igång och börjar samtala. Men får man tillfälle att öva så tror jag att det kan bli väldigt givande diskussioner. Jag tror helt klart att det är en bra arbetsmetod i skolan.

tisdag 30 september 2008

V.38 Reflektion


Jag hade bestämt mig från början att bara testa de första tankarna som kom upp. Inte låta osäkerheten och tvivlet stå ivägen, helt enkelt försöka arbeta på det motsatta sättet än vad jag brukar göra.

Det fungerade och jag körde på. Från tanke till handling gick det i stort sett smärtfritt, vilket i sin tur gjorde att min skapande process inte fylldes av några starka funderingar eller några vidare fortsatta intressanta idéer.

Jag tror att det var bra att jag körde på från början på det sättet, eftersom det var min första uppgift. Jag hade kanske fått en dålig start om tvivlet på mina egna idéer hade tagit överhanden på mitt första projekt. 

Samtidigt känner jag mig tom, jag saknar den känslan som jag brukar ha. Fylld av tankar och funderingar och oklara lösningar.....det som jag alltid har trott varit en sak som jag ville få bukt på. Jag kanske har förstått att jag aldrig blir färdig...?



tisdag 16 september 2008

V.38 Från passiv väg till aktiv väg


"Från passiv väg till aktiv väg ", det var det jag vill ändra på. 

Idén fångade upp den yngre målgruppen, det var ju inte min tanke från början, men den tjänade helt klart sitt syfte.

V.38 Funderingarna runt min idé

Jag fick idén med speglar ganska snabbt efter att jag hade hört vad uppgiften skulle handla om. Jag tänkte att speglar fångar alltid människors uppmärksamhet. Sätter jag dessutom upp dem i ett träd där de kommer att vaja lite på grund av vinden, så kommer det att fånga uppmärksamheten på längre håll med solkatternas hjälp. Jag ville att det skulle bli ett glitterspel som man kunde se mellan löven.


Först hade jag tänkt att inte ha några ramar, men eftersom det skulle bli svårigheter med upphängningen så tog jag med. Det blev nog t.o.m. finare med bruna ramar mot trädets bark. Mustaschidén kom upp mest för att jag ville att de som kom fram och skulle spegla sig i dem inte helt lätt skulle kunna göra det, på grund av att det satt en mustasch ivägen. 

V.38 Andra dagen


Dagen efter kom jag dit vid elva tiden, vilket visade sig vara ett betydligt bättre klockslag. Nu sprang det fram barn lite titt som tätt för att testa vilken mustasch de passade bäst i. De hade faktiskt lite roligt med min trädupphängning. Det kändes skönt att jag hade fångat någons uppmärksamhet och dessutom fått några att skratta.

V.38 Första dagen




Dessa bilder är tagna i måndags eftermiddag.

I en halvtimme orkar jag stå och observera denna tomma plats. Två stycken frågar vad det är för något och går sedan slött där ifrån. Jag börjar frysa och ser ingen som helst mening med att ha hängt upp fyra stycken speglar i ett träd och satt mustascher på dem. Ser det som en rätt fånig idé, där jag står. 

Jag blir inte heller gladare utav att vår lärare kommer traskande med sitt barn. Shit, nu måste jag stå för den här befänga idén. Man han säger uppfriskande, "ooh, mustaschspeglar", och hans barn springer fram till dem till min förtjusning.

Herregud, tänker jag. Hur har jag tänkt? Jag hade inte ens funderat på barn som målgrupp.  Det förstår jag nu att det kanske inte är något som de flesta över 12 tycker är så särskilt kul, men det hade faktiskt inte slagit mig än. Så jag beslutade mig för att återvända nästa dag, på förmiddagen.

torsdag 11 september 2008

V. 38 Vad vill du ändra på?


Detta träd står ovanför Oscar Fredriks kyrka. Till fots kan man komma från fem olika riktningar som sammanstrålar vid det träd som jag kommer att använda mig utav i mitt projekt.

Första tankarna


Gränser