Jag är nästan färdig. Jag gjorde det. Jag ska dra dem sista pensel dragen imorgon. Är ganska trött på den. Fast på ett behagligt sätt. Det känns som om jag håller på att avsluta en bok. Runda av. Knyta ihop säcken. Få alla bitar på plats. Jag gjorde det. Härligt.
Så vad är nu detta verk? Det började som sagt med att jag ville testa mina kunskaper i mitt eget måleri. Kan jag måla? Kan jag måla olja? Kan jag måla stort? Hur blir det när jag måste vara i skolan hela tiden för att få min uppgift färdig? Är det lärare jag vill bli? I så fall kanske jag måste kunna tekniker? Eller inte? Massa frågor. Massa konflikter. Jag har fått en del svar. Resultatet blev en tavla. Och lusten till fler har infunnit sig.
Jag känner att jag har lyckats med min uppgift. Jag började i en brant uppförsbacke. Det var jag själv som satte mig i den situationen. Jag känner mig lite lättare nu. Nära målet. Hade jag fått bestämma så hade jag velat vara i detta hela tiden. Jag älskar hur mycket man utvecklar sig själv under sådana här processer. Det känns inte fel att bli lärare. Men det känns för jävla rätt att måla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Härligt att se hur du och din tavla har "blommat ut". Viist känns det skönt att lösa sina konfliktkänslor genom att fightas med en målarduk.
Din tavla är hur läcker som helst! I verkligheten ser man dess fulla potential. Tyvärr gör inte bloggen den särskilt stor rättvisa.
Du ska absolut måla mer!
Din tavla är vacker! Talar för sig själv.
Lene
Skicka en kommentar